Idag var vi bjudna hem till mammas kompis Emelie på pepparkaksbak. Jag såg framemot att få smaka på degen igen, men jag såg inte skymten av nån deg. Det fanns visserligen pepparkakor på ett bord så några sådana fick jag äta. Russin fick jag också några, men knäck, det fick jag inte hur mycket jag än pekade och såg sugen ut.
Jag var inte ensamt barn där, men Noel är så liten att han nästan inte räknas. Hans mamma Ida var med förra året också, och då var jag en liten bebis. Då lärde hon mig en rolig sång om händer som dansar upp och ner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar